Innleedneng
Innleednenjän e skrivän ååv Ulla Mattsson-Wiklén å Magnus Gräsbeck.
Berättarin: Fabian Karlgren
He va än gaang för inga så ryyslet laangå senn än familj såmm bodd e Hootsjär, e Skarvlax byyin. Tåmm hätt Granholm. He va Råmpdrags Börje, å Anki, tjärnjän hanses, åmm ne kåmmbär ehååg. Å så hadd tåmm jö båånän sina; Signhild, Mickel, Leonard, Matilda å Xenia.
På hann tiidin va jö Börje 45 åår gamål. Agrålååg va in tåå ränn, å sjött jool- å skoksbruutjä på gåålin sinn, Råmpdraag. Tåmm hadd biffkooår, å ein koo såmm mjölka, å än jeit. In dyktin trekaar va in å, Börje. Han va föddär han nittånd aprill - passlet te fågäljaktän på han tiidin. Te hömöörä va in ganska hasstår å pååhittågär. Han tykkt åmm te sjong, å hajjdar spääla in å – tå ä behöövdes. Nagär gaang e åårä bleiv ä te gaa på stämmå tå in höörd te både Houtskärs Kulturgille å jaktföreeninjän.
Mamma Ann-Kristin, Anki, va 43 åår gaambäl. Hån va uutbilda artenååm å hadd än eegän webb-haandäl för ooliika sårttärs tyyjän såmm man inga konnd få taag i naa aadärställ. Laagrä hadd än ter häim på Råmpdraajä, min hån sååld barå pär påsst. Hån tykkt åmm te sööm å stikk, å byssboañ visst noog veim tåmm skå gaa tell åmm tåmm behöövd faald åpp tjoohlin hälldär slepp uut byksåna såmm hadd blive för spännd e middjån. Anki va född på hööstin, han älft septämbär, mitt e päärånåpptagårtiidin. Te hömöörä va än tvärtemoot Börje. Hån va longn och sanssa å visst va än vild.
Signhild, meir tjännd såmm Sinne, hån älsta dootran, va ränn 19 åår. Hån hadd taje studentin å studeera etnålågii ve Ååbå Akademii. Sinne hadd allte vare intresseera ååv tradesjoonär å te fiir ooliika höktiidär såmm juul å pååsk. Hån konnd site e tiimar å höör påå tå Gaambälmommå beretta åmm hur ä vaa förr e tiidin tå håån vaa ä liitä båån å tåmm hadd mjölkkooår å hesstar å tåppar å höönår e vann gåål. Sinne vild blii museeinntänndänt hälldär läärarinna. Hån tykkt å åmm te läså, å så saang än e Flooraköörin ve Ååbå Akademi. Hån va in tåle tänn missåmårsong, bruuka pappa Börje sejj å skratt, född niie måånar bakett missåmår. Nä, hördö, ja e född på våårdaksjämnenjän, han tjygöförsta mars, bruuka Sinne pråtesteer.
Mickel hätt han älsta göutin, min all kalla in noog barå för Mikke. Han va 17 åår å jekk e navegasjoonsskoolan e Ååbå. Han skå blii vaktmasjiinmesstar tå in blei fäärdin för han tykkt åmm te gräjj me bååtar å masjiinär. Min han hadd aadär intressän än skoolarbeitä såmm in tykkt va mytjö roolegan. Tell eksämpäl tykkt in åmm te skriiv blåggar på nätä te vaardaks, å på vitjösluutän foor in jäärna uut å jagå å fiska me faarsgåbbin sinn. Han skå allte ha joordgåbbar å grädd på föödälsedagskakön siin han tjygöåttånd juune.
Leonard kååm såmm tride. Han kalla sä sjölvär för Lenne tå in va liitin å senn fekk in häit heed. Lenne va 14 åår å jekk e höögstaadeä e Kårppå å ååka färjå vann daag. He bessta in visst va te site framför daatorin å spääl kriksspääl så att ä barå smälld å brakå e heila huusä, min eblaand konnd ä kåmm liitä vakkran juud fråån in å. Han hadd börja leer sä spääl eeljitarr å mann konnd noog höör att in hadd musiiköira. In riktin hööstgöut va in, Lenne – födder han tålft åktoobär.
Matilda va hån neest yngst, barå 12 åår, min hån tykkt sjölv att än va riktet gaambäl – hån jekk jö sista åårä e låågstaadeä e Tresk. Köymå tå ä jälld haandarbeit konnd man inga sejj att än va, för hån både sööma å stikka. Å musiik förstoo Matilda sä å på. Åmm man sett in jitarr e haandän på än, så både spääla än å saang. Naaän gräddkakö villd håån flikkonnjin inga ha på sitt kalaas han niiånd nåvämbär. Hån skå ha sjoklaad hån – å mytjö!
Xenia va familjäns skrapåbolla. Hån hadd fyllt 5 åår han tiiånd janöaare å hadd have stoort prinsesskalaas för all flikkongar såmm än tjännd. Xenia va noog liitä lillgaambäl å bårtkleima. Hån va jö hån minst, så all tykkt åmm än å ingin konnd va leeng arrg på än, fasst än åffta fekk uutbrått övär he eina hälldär he andra åmm än inga jeenast fekk såmm än villd.
Te familjän höörd å Gaambälmommå. He va Ankis mommå Zaida. Hån va 91 åår gaambäl å bodd på ålldärdoomsheimä Friidheim e Nääsbö, teför at he inga fanndes plass e åldärdoomsheimä e Injö tå än blei för gaambäl te boo einsaam på kåbbin. Hån triivdes braa på Friidheim. Anki å ongañ kååm åffta å hälsa påå. Å eblaand kååm resstän ååv slektän för te sii hörr än hadd ä.
Mommå Hildur, Ankis mooran, va 68 åår å bodd ter heim e Nårrbö e Injö me moffa Sven, såmm hadd fyllt 72 åår.
Börje hadd å föräldrañ sina e liivä. Tåmm bodd kvaar e lillstyvön på Råmpdraajä. Mooran hanses, Matilda, kalla tåmm Tilda-fammå. Hån hadd honne blii 69 åår ränn å neesta åår skå ä vankas stoort kalaas på gåålin. Faarin Johannes va 75 åår, min e gått sjikk änn å han kååm åffta me Börje både te skoks å ut te fjääls å lägg näät å inga va in seinär tå ä jälld te sjuut naain skrakågåbb hälldär.
Namnän på Börjes biffkooåna ee ä noog ingän såmm kåmmbär ehååg meir, min all kåmmbär noog ehååg att frassin deires hätt John, å han va raandår å litä tookår å hadd än laang råmmppå.
Honndin deires va na sårtärs labradåårkårsneng å hätt Elvis. Han va dyktin på trii saakär: te staa uut me allt såmm Xenia hitta påå, te äät å te såvå. Åmm håntett lill familjän berettar ve e hån tesön bootjän. Läså å leer!
Ordförklaringar:
gaang – gång
laangå senn – länge sedan
tåmm – de, dem, dom
tjärnjän hanses – hans hustru
jö – ju
hann tiidin – den tiden
in/i – han, honom, en (i maskulinum)
gamål – gammal (i maskulinum)
in dyktin trekaar – en duktig träkarl
hasstår – impulsiv, hastig (i maskulinum)
hajjdar – dragspel
tå ä behöövdes – då det behövdes
ä/he – det (obetonat)
nagär gaang – några gånger
stämmå – stämma, möte
gaambäl – gammal (i femininum)
tyyjän – tygerna
naa aadärställ – någon annanstans
än – hon, den (i femininum)
ter häim/heim – därhemma
skå – skulle
faald åpp tjoohlin – fålla upp kjolen
hälldär/helldär – eller, heller
päärånåpptagårtiidin – potatisupptagartiden
hån/håån – hon
e vann gåål – i varje gård
e –i
saang/sjongd – sjöng
bakett/baakett – efter
aadär – övriga, andra
roolegan – roligare
vitjösluutän – veckosluten
föödälsedagskakön – födelsedagstårtan
han tride – den tredje (maskulinum)
heed – det (betonat)
vann daag – varje dag
vakkran – vackrare
köymå – klumpig, bortkommen
skrapåbolla – sladdbarn
hadd have – hade haft
bårtkleima – bortskämd
teför att he inga fanndes plass – därför att det inte fanns plats
å – också
hörr/hör – hur
lillstyvön – lillstugan, undantaget
ut te fjääls – ut på fjärdarna
seinär – sen, senfärdig, motvillig (i maskulinum)
naain skrakågåbb – någon skrakhanne
frassin deires – deras hankatt
raandår å liitä tookår – randig och litet tokig (maskulinum)
råmppå – svans (OBS: inte rumpa)
staa –stå
håntett – den här (femininum)
hån tesön bootjän – denna bok (bok är ett feminint ord i hootsjärskån)